Inledning
Kom till kursen med inga förväntningar och ingen aning om vad som väntade förutom att det skulle vara en gestaltningskurs. Blev lite förvånad när vi skulle börja bygga städer, så likt som möjligt och vara färdiga på två veckor. Jaha tänkte jag och började.. inga speciella tankar på varför vi skulle göra det, utan njöt helt enkelt av att bara få göra utan att tänka. Låta andra tänka åt mig lite!
Spelet
Det visade sig att det hela var ett spel och att det fanns regler att följa. Inte nog med dessa regler, vi fick även kort att följa dagligen. Vi SKULLE följa dem varje dag, fast vissa dagar blev det lite sisådär... Jag vet inte om det blev mer spännande eller mera jobbigt av alla regler och kort, men intressant blev det iallafall.
Tvister
När allt var byggt så var det reflektioner som gällde, varför har vi nu gjort det här? var det en kort version av "livets-spel" eller var det bara flum? Självklart måste ju allt ha haft en mening, det kan ju inte bara ha varit det mytomspunna priset som lockade.. Just i detta skedet tyckte jag fortfarande att det hade vart skönt att äntligen få skapa lite i skolan, inte bara prata om hur man gör. Blev lite besviken när jag hörde att det inte alls hade behövt se likt ut, och att det snarare var bättre om man gjort fyrkanter på marken och sen va nöjd där. Nähä, jag var jätte nöjd med att jag gjorde som jag kände för, och följde reglerna!
Gå vidare
Vi fick nu ett varsitt kort och skulle sedan reflektera över kortet. Jag fick "Lägg till en svensk detalj i ditt bygge". Detta skulle då bli en gestaltning tillslut. Det blev mycket om och men med hur jag skulle gå vidare, men man skulle ju inte se något slut så jag nöjde mig med att det får bli som det blir.
Ännu mer vidare..
Det började arta sig med alla mina tankar, N föreslog att jag skulle göra videodagboksinlägg när jag själv pratar varje dag. Det blev tre klipp med olika tankar. Då blev jag lite sugen på att göra något sådant som själva huvudgestaltning.. jag intervjuade lite människor, spelade in ljud, tog kort.
Stop?!
En vecka av jobb i småland förstörde lite i mitt arbete.. det blev inga handledningstillfällen mer, och jag kände mig både stressad och irriterad. Kändes som att inget jag skrev räknades, för hela tiden visste ingen va jag gjorde eller va jag höll på med.. går jag kvar eller har jag hoppat av? Finns jag ens fortfarande!? Då försökte jag att blogga mera vilket jag har gjort:)
Tillslut
Hur har det gått med allt då? Nej jag har inte den allra bästa gestaltningen, men hur mycket skit jag än kommer få så är jag nöjd med min sommar, för herregud vad jag har tänkt och diskuterat:D. Varenda människa jag har träffat på har fått en dos av min svensk/osvensk-attack. Jag har kommit fram till att jag ville flytta för att jag kände mig för osvensk, men när jag landade blev jag helt plötsligt lika svensk som de jag flydde ifrån.
Jag fattar absolut meningen med hur allt började med städerna och spelandet. Och hur korten skulle påverka vårt tänk. Hur livets spel kan göra att du hamnar varsomhelst om du bara tillåter det att hända. Att trivas med att vara precis så osvensk eller svensk du vill och att mångfald gör Sverige intressant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar