Summering.

Inledning
Kom till kursen med inga förväntningar och ingen aning om vad som väntade förutom att det skulle vara en gestaltningskurs. Blev lite förvånad när vi skulle börja bygga städer, så likt som möjligt och vara färdiga på två veckor. Jaha tänkte jag och började.. inga speciella tankar på varför vi skulle göra det, utan njöt helt enkelt av att bara få göra utan att tänka. Låta andra tänka åt mig lite!

Spelet
Det visade sig att det hela var ett spel och att det fanns regler att följa. Inte nog med dessa regler, vi fick även kort att följa dagligen. Vi SKULLE följa dem varje dag, fast vissa dagar blev det lite sisådär... Jag vet inte om det blev mer spännande eller mera jobbigt av alla regler och kort, men intressant blev det iallafall.

Tvister
När allt var byggt så var det reflektioner som gällde, varför har vi nu gjort det här? var det en kort version av "livets-spel" eller var det bara flum? Självklart måste ju allt ha haft en mening, det kan ju inte bara ha varit det mytomspunna priset som lockade.. Just i detta skedet tyckte jag fortfarande att det hade vart skönt att äntligen få skapa lite i skolan, inte bara prata om hur man gör. Blev lite besviken när jag hörde att det inte alls hade behövt se likt ut, och att det snarare var bättre om man gjort fyrkanter på marken och sen va nöjd där. Nähä, jag var jätte nöjd med att jag gjorde som jag kände för, och följde reglerna!

Gå vidare
Vi fick nu ett varsitt kort och skulle sedan reflektera över kortet. Jag fick "Lägg till en svensk detalj i ditt bygge". Detta skulle då bli en gestaltning tillslut. Det blev mycket om och men med hur jag skulle gå vidare, men man skulle ju inte se något slut så jag nöjde mig med att det får bli som det blir.

Ännu mer vidare..
Det började arta sig med alla mina tankar, N föreslog att jag skulle göra videodagboksinlägg när jag själv pratar varje dag. Det blev tre klipp med olika tankar. Då blev jag lite sugen på att göra något sådant som själva huvudgestaltning.. jag intervjuade lite människor, spelade in ljud, tog kort.

Stop?!
En vecka av jobb i småland förstörde lite i mitt arbete.. det blev inga handledningstillfällen mer, och jag kände mig både stressad och irriterad. Kändes som att inget jag skrev räknades, för hela tiden visste ingen va jag gjorde eller va jag höll på med.. går jag kvar eller har jag hoppat av? Finns jag ens fortfarande!? Då försökte jag att blogga mera vilket jag har gjort:)

Tillslut
Hur har det gått med allt då? Nej jag har inte den allra bästa gestaltningen, men hur mycket skit jag än kommer få så är jag nöjd med min sommar, för herregud vad jag har tänkt och diskuterat:D. Varenda människa jag har träffat på har fått en dos av min svensk/osvensk-attack. Jag har kommit fram till att jag ville flytta för att jag kände mig för osvensk, men när jag landade blev jag helt plötsligt lika svensk som de jag flydde ifrån.

Jag fattar absolut meningen med hur allt började med städerna och spelandet. Och hur korten skulle påverka vårt tänk. Hur livets spel kan göra att du hamnar varsomhelst om du bara tillåter det att hända. Att trivas med att vara precis så osvensk eller svensk du vill och att mångfald gör Sverige intressant.

18.8

Det stör mig en hel del att jag är i Ljungby just nu och därför missar alla viktiga handledningsmöten som jag behöver.. suck! Men nu är det som det är.

Windows movie maker är fortfarande ett helt sjukt konstigt program som fungerar lite som det själv vill tydligen, men eftersom jag inte fick ner något annat så har jag inte så mycket val än att försöka redigera i det. OCH DET GÅR LÅNGSAMT! jag blir fullkomligt tokig på det, och känner bara för att lägga ner hela skiten.. och känns ju lagom roligt när man vet att man har rest pga alla obligatoriska träffar man missat. Men jag har gett mig fasen på att iallafall få fram något.

Jag har spelat in lite bättre "intervjuer" med mig själv som jag tänkte att jag skulle ha med i min film. Det blir alltså en film, av och om migsjälv, ego!
Självklart med andras medverkan.

Innan veckan är slut kommer jag att lägga upp exakt så långt som jag har kommit, men eftersom det är ett stort hopkok av klipp och ljud just nu så vågar jag inte ändra eller göra något, då movie maker ibland "klipper" och ändrar det man gjort. Det är ett hemsökt program..

På torsdag kväll eller fredag morgon kommer första utkastet..

Min lillebror agerar som en typisk svensk.

Först kom paniken.



Sen blev han nonchalant.



Tillsist accepterade han utan klagomål. All in all.. typiskt svenskt!

Jaha men jaha.

Verkar som om klippen bröts lite hastigt på slutet, men det får ni stå ut med eftersom windows movie maker är ondskefullt och ologiskt.




*

Blabla.

En regnig funderar-dag.

Att lägga till en svensk detalj till mitt liv.

Att vara en svensk detalj i Hjällbo, att vara en osvensk detalj i Ljungby.
Hur skiljer de sig åt? Beter jag mig olika? Blir jag "o-svenskare" i Ljungby, och svenskare i Hjällbo, eller är det en synvilla?

Har diskuterat mycket med mina vänner och bekanta om vad de tycker skiljer sig från Sverige och andra länder, och om va de tycker om Ljungby (och hur Ljungby skiljer sig). Om de kan tänka sig att flytta, och isåfall varför.

Svenska festivaler är ett skämt om man jämför med andra länder.
Arvika (www.arvikafestivalen.se) tog bort allt som hade med bekvämlighet att göra, storskärmar vid scenerna var borta, nästan alla mat/dryck/pryl-stånd, det fanns cirka 10 bajamajor på hela campingen och inga inne på området där banden spelar osv.

Istället för det fanns nu poliser och vakter.
Cirka 50 poliser gick igenom allas väskor och plockade ur näst intill allt som skulle kunna göra skada, tillexempelvis smink.

Människorna blev arga och irriterade, 18-åringar smugglade in dröser med alkohol bara för att det var helt förbjudet att dricka för dem, och alla reagerade på att det inte kändes som en festival längre, utan det hade blivit något slags inhängnat tvångsintag. Säkerheten är självklart viktigt, men det fanns inte en enda ordningsman som litade ett skvatt på någon besökare, och det är det som är trist, och känns som om samhället inte vill ha det kvar.

Panic room.

Efter lite smått panik så har jag fattat att ni verkligen inte godtar att jag inte har något uppe på bloggen, så nu har jag lånat min kompis dator och han har hjälpt till att komprimera(?) mina ljudklipp så det ska fungera.

Ok, så klippet då. Först är det ett tyst bildspel, sen kommer lite klipp från en intervju (Så var beredda på ljud när det kommer en svart ruta!) + ljudklipp från Hjällbo.

Det kan verka osammanhängande, men tanken är att det är varannan bild från Ljungby, varannan från Hjällbo.
Det är inte färdigt, såklart..
men eftersom jag vet hur viktigt det är att ni ser att det HÄNDER någonting så lägger jag in där jag är just nu i projektet. Har inte bestämt hur långt jag ska ta skillnaderna/likheterna..

Så fort jag kommer längre kommer jag att lägga upp en ny video.



Detta var ju bara bilder + ljud som ni såg. Det är för att moviemaker inte tar emot mina videoklipp alls.
Har tillgång till Final Cut imorn så då kan jag nog få in dem. Märker vi.