Jag befinner mig just nu i Ljungby för mina 3 veckors arbete, så jag har varit lite seg med bloggandet, tyvärr! Skärpning på mig.
Min dator vägrar att lägga in något alls, men ikväll ska jag hem till mina föräldrar, så allt i bild och film-väg kommer upp om några timmar.
Jag funderade väldigt mycket på hur jag skulle lägga upp filmen, eller bildspelet, eller "röst-spelet" eller vad det nu slutar som. Och jag känner mig splittrad.
Å ena sidan kan jag ta allt super seriöst och göra en "dokumentärs"-liknande grej, eller så gör jag en film som är lite mer humoristisk.
Det som kan vara svårt där är att alla inte ser samma saker som kul.. men.. Det är ju ändå min gestaltning och min personliga utveckling.. ;)
Jag har en intervju och tre ljudspår med lite tankar osv., som jag skulle kunna få in i arbetet också, eller så var det helt enkelt bara ett sidospår för att kunna ta min gestaltning vidare...
(De kommer upp ikv)
Jag har tänkt väldigt mycket på migsjälv den här veckan.
Varför trivdes jag aldrig i Ljungby?
Varför flyttade jag?
Varför blev det just Hjällbo, och varför trivs jag där nu?
Varför känner jag min mer svensk nu än innan?
Jag vill hävda att det fortfarande finns två sidor av allt.
Kanske trivs man på ett ställe ibland, eller i vissa situationer, och ibland inte alls.
Kanske behöver man byta stad för att känna sig hemma, och för att bli av med sin rastlöshet. Kanske kommer man att flytta hem igen när man är mätt på förändring och vill tillbaka till gamla vanor, kanske inte.
Jag kom hit i måndags, och kände.. ALLT är sig likt.
VA SKÖNT!
Kommer till kompisar som inte förändrats,
till ett jobb där allt är likadant som förra året,
och till ett område som man kan utan och innan.
Åååh, jag är så svensk ibland.
Men jag skulle inte vilja komma tillbaka.
Till den sista stora frågan..
Blir det humor eller allvar?
Jag har en storyboard (som kommer upp ikv!)
på en kort-film som jag är vääldigt sugen på att göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar